Vad är kulturturism?

Kulturturism består av orden kultur och turism. Kultur, med statliga kulturpolitiska ögon inbegriper frågor om: bibliotek, litteratur, läsande, språk, teater, dans och musik, bildkonst, arkitektur, form, design, film, arkiv, museer, utställningar, kulturmiljöer och trossamfund. – Ett djupare resonemang i definitionen kan du läsa här.

[column width="40%"padding="10%"]
Måltidsturismen är en del föda och en del kulturtradition med historia som tillsammans förpackas till en smakfull upplevelse och gärna kryddad med en berättelse.

[/column]

[column width="40%"padding="10%"]

[/column]
[end_columns]

Turism kan sägas stå för en företagsinriktning där folk har en utkomst av att erbjuda service och aktiviteter till inkommande personer på besök –  som inte bor på orten.

Enkelt uttryckt skulle därför kulturturism kunna ses som ett turistiskt företagande där människor har en sysselsättning genom att erbjuda prissatta upplevelser  med ovanstående kulturformer som rekvisita.

Kulturturism i sig är dock mer ett paraply för en lång rad olika tematiska grenar inom turismen. Främst utifrån den mångfald som ovan beskrevs med kulturpolitiska ögon. Ser vi till denna webbplats så finns det under ”Tema” i menyn, flera av de teman med som på ett eller annat sätt kan kallas kulturturism.

[column width="40%"padding="10%"]

[/column]

[column width="40%"padding="10%"]
Dykturism är både natur och kultur. Ser vi till de del som gäller vrakdykning så handlar dykningen kort och gott om logistik för att ta del av historia, i ett element (undervattensmiljön) som annars är främmande för människan.
[/column]
[end_columns]

---

Kulturturism som företeelse

Kulturturismen i sig är en rätt flyktig företeelse med ibland många bedrägliga skepnader, mer beroende om vem besökaren är, än hur arrangemanget ser ut. En busslass betalande tyska turister på en konstutställning, är helt klart kulturturism. Men när samma utställning besöks av en skolklass vars rabatterade entrébiljett betalas av kommunen – så är detta inte kulturturism.

Detta gör begreppen snåriga då en stor del av kulturen just finansieras med offentliga medel – men samtidigt i olika omfattning utgör rekvisita för en kommersiell verksamhet.  Och extra knivigt blir det om resursen i sig är begränsad och det uppkommer konkurrens mellan allmänhet och kommersiell verksamhet.

[column width="40%"padding="10%"]
Dark tourism knyter an till vår kulturhistoria, även om den inte alltid kanalicerar den kanske mest rosenskimrande delan av mänsklighetens förflutna.

[/column]

[column width="40%"padding="10%"]

[/column]
[end_columns]

Ser vi sedan till själva det kulturturistiska företagandet så är just den verksamheten väldigt ofta en sidoverksamhet till en ordinarie kulturverksamhet, kulturhobbyverksamhet eller kulturföretagande. Därigenom blir det turistiska inslaget mer en ”extra mössa” som ibland tas på, snarare än ett 100%-igt satsande. Givetvis gäller detta inte allt kulturturistiskt företagande, men det är vanligt förekommande. Och tyvärr – det finns väldigt mycket olönsamt kulturturistföretagande.

---

Kulturturism som affär

Kulturturism som affär är en bra affär. Rätt förpackat till rätt målgrupp ger goda möjligheter till ett lönsamt företagande. En klar framgångsfaktor är förmågan/möjligheten att jobba långsiktigt, samt att inte dra på sig för stora fasta kostnader innan intäkten är säkrad.

Detta är lättare sagt än gjort om man sitter med ett kostsamt kulturhus och behöver få in ”andra pengar” typ från turister – helst NU!

[column width="40%"padding="10%"]

[/column]

[column width="40%"padding="10%"]
Film- och litteraturturism handlar om att folk vill komma och se de miljöer där omtalade filmer och böckers handling utspelar sig.
[/column]
[end_columns]

---

Generella utmaningar för kulturturismen

Det finns många utmaningar men möjligheterna är dess då fler. En viktig aspekt på kultur och lönsamhet är att det allt för sällan finns kommunicerande pengakärl mellan kostnader och intäkter i den turistiska affären. Det kan handla om en enastående kulturbyggnad eller miljö som någon driver, och alla vill se. Men att intäkten för besöket sällan täcker kostnaden för att driva stället. Den stora vinnaren blir istället den logistik av transporter, boende och mat som krävs för att besökaren skall kunna komma, stanna och åka hem igen.

En annan stor utmaning för många företag och företagare inom kulturturism, är att bli bättre på att hitta kunder och sälja. Helt enkelt att lägga ner mer tid på att jobba med ”sin affär”. Det gäller allt ifrån att hitta/välja rätt kunder, och lika gärna att våga välja bort de kunder som faktiskt inte är lönsamma.

En annan utmaning i sammanhanget är att förädla upplevelsen till den nivå att det går att ta betalt, så att du täcker dina kostnader, mer än för dagen. Och sedan gäller det att hitta kommunicerande kanaler till dina potentiella kunder. Och sist men inte minst gäller det att förbereda en kapacitet för att kunna ta emot de kunder som sedan kommer.

---

Bra exempel och lyckade satsningar

Det är lätt att här se till de stora nationella monumenten som Vasamuseet i Stockholm, som sina goda intäkter till trots, är finansierat av staten.

Ett än mer storslaget exempel få lyckad kulturturism är alla de hanverkskurser, marknader och arrangemang som varje år drar många förväntansfulla besökare. Gäster som alla, förutom att frossa i hantverk, både äter, sover och förlustar sig på sin resa. Och just denna typ av turism innehållande ett lärandemoment visar enligt alla trender, ha framtiden för sig.

---

Bra artiklar och forskning om kulturturism

Arkiv som besöksmål : en kvalitativ studie av nutiden och framtiden – 2011. Masteruppsats Sandra Nilsson Lunds Universitet

 

\Per Lejoneke