Svensk dykturism – en välbevarad hemlighet med stora utvecklingsmöjligheter!

En betydande del av attraktionskraften i svensk turism utgår från landets värdefulla natur- och kulturarv. Frånvaron av sentida förstörande krig i kombination med en medveten politik och lagstiftning kring både naturmiljöer och kulturhistoriska miljöer, har givit oss en unik möjlighet att erbjuda upplevelser som många andra länder saknar. Vilket i synnerhet gäller undervattensmiljön, som i sig dessutom konserverar material som på land skulle förgås och försvinna på kort tid.

Ur ett turistiskt perspektiv är dock den marina undervattensmiljön runt vår kust, i våra sjöar och vattendrag, en sparsamt utnyttjad resurs.

Sportdykning som företeelse, är relativt ungt och kan inte sägas ha mer än knappt 50 år på nacken i vårt land. Antalet verksamma (som dyker regelbundet) sportdykare i Sverige var 2010 över 50 000 st. Som gren inom turistnäringen har dykningen främst varit/är förknippat med semesterparadisen närmare ekvatorn. I Sverige finns det verksamma företag inom dykturism även om de är lätt räknade. Det är ingen vild gissning att sportdykaren på hemmaplan, mer rår sig själv varvid eventuella inköp som görs, har låg förädlingsgrad. Men när samma sportdykare sedan åker på semester är mer villig att köpa dykturistiska tjänster.


Dykturism som näringsverksamhet

Dykturism som begrepp, är en näringsgren där ett företag tjänar pengar på att erbjuda betalande besökare upplevelser i undervattensmiljön. Företagaren i fråga tjänar sitt uppehälle på att erbjuda konkurrenskraftiga dykupplevelser. Gör företagaren detta bra, så kan denne tjäna sitt uppehälle, betala skatt och helst även erbjuda en näringsutkomst till andra, både som anställda men även andra företagare. En besökare som lockas att köpa en dykupplevelse, kommer från och med att resan startar till dess personer åter är hemma, att spendera en ansenlig summa. Bara en liten del hamnar hos dykföretaget som lockade besökaren att komma. Resterande pengar hamnar hos andra företag såsom tåg, flyg, hotell, mat, restauranger, bensinstationer etc.

För att detta skall fungera är det viktigt att det finns en koordinerande och sammanhållande aktör. I detta fall är det dykföretaget men det kan lika gärna vara ett hotell eller en större reseåterförsäljare.


Var finns framtidens affärer inom svensk dykturism?

Här skulle jag kort vilja citera en krass dykares kommentar i ett svenskt dykforum:

Jag dyker mycket, jag vet hur jag vill dyka och vilken utrustning jag behöver/vill ha och jag vill spendera så lite pengar som möjligt på sådant som jag/vi kan ordna genom ideella klubbar eller genom internethandel. Det innebär att det inte finns några stora marginaler att vinna på mig när det gäller: kurser, dyra inköp, luftfyllningar eller ”vanliga” dykutfärder. Allt detta är sådant som jag kan och vill fixa billigt. Däremot finns det sådant som jag inte kan eller vill ordna med själv och som jag tycker det är värt att betala mer för. Exempel på sådant är: syrgasfyllning, liveaboard med bra service, specialutfärder till extra fina/svårtillgängliga dykplatser, småhandel av saker att komplettera med samt reparation av dykutrustning (förutsatt att den repareras av ngn som är riktigt duktig).”

För att hitta förutsättningarna för en lönsam affär inom dykturism är det primärt sju faktorer som gäller:

Kundsegmentering – det betyder att vi istället för att klumpa ihop alla sportdykare till ett enda skrå, istället gör en uppdelning efter dykvanor, boendeort, resvanor, inkomst, spendervilja, socialgrupp, läge i livet etc….

Marknadssegmentering – vilket betyder att vi delar upp det dykturistiska erbjudandet i: tid på året, längd på arrangemang, pris, innehåll, tillval/kringtjänster, standard(bo, transport, äta etc), målgrupp etc…

Servicenivå – se till att anpassa servicen utifrån vilken den valda kundgruppen är.

Våga välja/välja bort kund och marknad. Det finns lönsamma kunder…..och mindre lönsamma. Och bara för att kunderna är många och ger intäkter så är det inte det samma som att det är lönsamt. Vad kostar det är tjäna 1 krona?? – de är frågan!

Jobba långsiktigt – inget sker över en natt. räkna med 3-5 år innan affären är igång – och bygg in detta även i din egen (och familjens) kalkyl

Sök samarbeten med strategiska partners – Det går inte att göra allt själv. Sök bra partners (kringtjänster utanför själva dykningen) utifrån målgruppen. Då säljer dom dina tjänster samtidigt som du säljer deras.

Säkra intäkten före du drar på med kostnader – Lägg pengarna på rätt saker i början. Satsa hellre pengarna på ett väl förberett säljarbete på några mässor, än att springa iväg och köpa en dykbåt. Hyr båt i början även om hyran äter upp hela förtjänsten. Den viktigaste i början är att få igång sälj och leverans. När det fungerar…då kan du titta på egen dykbåt. Glöm inte de slitna orden – den som äger kunden, den äger också affären!!

 


Mer att läsa:

Dive travel business news – ett onlinemagazine i branschen

\Per Lejoneke